Rubriken ovan skulle kunna vara tagen från ett spammail där folk luras att betala tusenlappar för att få ta del av pengar som sen visar sig inte finnas. Men den här artikeln handlar inte om spam utan om ett litet danskt börsföretag vars aktie blivit helt felvärderad, eftersom marknaden missat väsentlig information som ger att aktien kan vara värd allt mellan fem och tio gånger mer än dagens aktiekurs. Minst.
Hur kan det gå till undrar man? Jo, det rör sig om ett bioteknikbolag vars huvudprojekt gick mer eller mindre åt skogen, och där bolaget tillfälligt hade mer skulder än tillgångar och således var konkursfärdigt.
Det var då, men nu är bolaget på grön kvist igen efter att ha lyckas sälja i bokföringen värdelösa tillgångar för 150 miljoner Dkr. Detta gör också att företaget nu har resurser att ta tillvara ännu större värden som ligger och lurar i tillgångar, som i bokföringen är värderade till noll respektive väldigt långt under rimliga marknadsvärden till följd av att företaget sedan tidigare varit på väg mot konkurs/avveckling och därmed inte skulle ha kunnat ta tillvara på värdena på rätt sätt.
Till råga på allt finns det ett enormt värde i just de förluster bolaget gjort genom åren. Detta värde stavas skatteavdrag och innebär helt enkelt att de miljardförluster man har bakom sig kan användas för att kvitta mot vinster så att dessa blir skattefria. Således kommer det lilla bolagets skatteavdrag bli hett villebråd bland större företag.
Det fina i kråksången för dig liksom mig som inte varit med på aktiens enorma utförslöpa är att vi nu kan handla aktien till ett pris nära bottenkursen. Då var hoppet ute och det såg omöjligt ut för bolaget att självt hinna göra vad som krävs för att få ut mesta möjliga av sina tillgångar. Istället såg det ut som om det skulle bli en ren, panikartad realisationsuppgift för en konkursförvaltare.
Vid en konkurs blir det som regel rena rama vrakpriserna på tillgångarna, speciellt om de är av skiftande art och ej mest lämpade för en och samma köpare utan måste delas upp och sökas olika köpare till, vilket är precis det som är fallet med det lilla bolag jag nu tipsar er om.
Men i och med att man nu kommit rejält på grön kvist har man all tid i världen att på egen hand, i lugn och ro sälja ut sina tillgångar istället för att få se dem bortslumpade i en konkurs, där allt måste gå extremt fort och görs av folk utan rätt kunskaper om och kontakter för de olika tillgångstyperna.
Vi kan när som helst få nyheter om att bolaget sålt sitt huvudkontor för långt mer än dubbelt mot vad det är värderat till i bokföringen. I bokföringen har den stora byggnaden skrivits av år efter år och då den specifika användningen bolaget haft för lokalerna gått om intet när man lagt ned sin forskningsverksamhet, så har sen fastigheten skrivits ned radikalt i ett slag och också mycket dyr utrustning skrivits ned till noll och intet. Även den kan komma att inbringa lite pengar.
Men framför allt har bolaget kvar rättigheterna till ett antal substanser som man forskat kring samt all dokumentation och alla forskningsresultat rörande dessa. Det rör sig om flera högpotentiella substanser som är långt ifrån uträknade och endast befunnit sig i malpåse i väntan på finansiering för avslutande studier, samt då bolaget tidigare fokuserat alla sina resurser till det huvudprojekt som senare stötte på patrull och nu avvecklats för den nätta summan av 150 miljoner Dkr. Dessa kvarvarande substanser är bland annat inriktade på ADHD och fetma.
Dolda värden på väg upp till ytan
För att göra det hela mer översiktligt listar jag nedan de tillgångar jag ser som bolagets främsta i dagsläget, och avslutar sedan med en summering av bedömda värden och motiverad aktiekurs. Och vad heter bolaget då? Jo, som en del av er kanske listat ut efter att ha läst min blogg tidigare så heter bolaget Neurosearch. Aktien kostar drygt 4 Dkr och det totala börsvärdet av bolaget är ca 100 miljoner Dkr. Ingenting mot de ej bokförda värden som döljer sig i bolaget.
<HUNTEXIL>
För att göra det enkelt börjar jag med detta läkemedel där värdet är känt. Här erhåller man nu nämligen 150 miljoner Dkr rakt av från köparen Teva Pharmaceutical. I framtiden kan NeuroSearch också få totalt 55 miljoner Dkr ytterligare om vissa milstolpar uppnås, nämligen 22 miljoner Dkr vid första registreringsansökan för Huntexil, 16,5 miljoner Dkr vid första marknadsgodkännande i ett EU- eller EFTA-land och 16,5 miljoner Dkr vid första marknadsgodkännande i ett land utanför EU- eller EFTA.
Jag är dock försiktig och räknar endast in det erhållna direkta förvärvspriset 150 miljoner Dkr och räknar således inte in de potentiella framtida milstolparna om 55 miljoner Dkr över huvud taget. Vid halvårsskiftet i år hade NeuroSearch ett negativt eget kapital om -61 miljoner Dkr efter nedskrivningen av Huntexil-projektet till noll. Försäljningen av projektet innebär nu att bolaget kommer ha ett eget kapital vid utgången av första kvartalet 2013, dvs per den 31 mars 2013, om ca 30 miljoner Dkr.
Då har jag räknat av alla de ytterligare kostnader som bolaget förväntas ha fram till dess (för tredje och fjärde kvartalet i år och första kvartalet nästa år). Det är exempelvis kostnader för den praktiska överföringen av Huntexil-projektet till Teva, personal och styrelse som ännu finns kvar i bolaget, räntor på lånen som jag räknar med slutamorteras successivt fram till dess liksom en rad olika löpande kostnader i den dagliga verksamheten.
30 miljoner Dkr är således vad som kan förväntas återstå till aktieägarna den 31 mars 2013, när bolagets alla kostnader fram till dess liksom alla skulder är betalda. Till det ska dock sedan läggas det samlade värdet av de många andra tillgångarna som omnämns nedan, vilket gör att värdet på bolaget drar iväg till en helt annan storleksordning. Jag gör dock beräkningen steg för steg så att alla har möjlighet att se varifrån siffrorna härstammar. Tillgång för tillgång.
Håll i hatten nu, för snart är vi uppe i summor som kan få det att vattnas i munnen på vilken torrboll som helst.
En sak till. Att jag räknar på läget den 31 mars 2013 är för att jag bedömer det som troligt att bolaget till dess har hunnit färdigt med att utvärdera bästa tillvägagångssätt för att realisera värdet på de olika tillgångarna, och därmed vill jag räkna av de ytterligare kostnader som kan komma att uppstå till dess. I själva verket är det främst under tredje och fjärde kvartalet i år som det blir nämnvärda kostnader om några tiotals miljoner Dkr. Detta i takt med att den mesta personalen som återstod vid halvårsskiftet avvecklas och innan betydande återbetalningar skett på lånen.
Bolaget självt har utlovat att komma med besked i frågan (om hur man bäst ska realisera värdet på tillgångarna) redan i början av 2013, men jag räknar alltså för säkerhets skull med att vi inte har riktigt allt på plats förrän i slutet av första kvartalet. Sen spelar det egentligen marginell roll om det skulle dröja ytterligare några månader innan vissa enskilda tillgångar är avvecklade. Totalvärdet på bolaget blir nästan detsamma ändå. Det kan diffa med några enstaka procent pga lite ytterligare kostnader för drift samt tidsaspekten (diskontering) om det tar några månader ytterligare innan vissa tillgångar är avyttrade. Bolaget har i detta hänseende dessutom hittills överraskat, där försäljningen av Huntexil tog många på sängen. Dels att man över huvud taget lyckades sälja projektet och för en så pass rejäl summa, dels att det gick så fort.
<SKATTEAVDRAGEN>
Bolaget har (räknat per det förestående årsskiftet 2012/2013) skattemässiga underskottsavdrag på flera miljarder Dkr. I bokföringen är de upptagna till noll eftersom de med dagens verksamhet inte kan antas bli utnyttjade inom överskådlig tid av NeuroSearch självt. Men de har bevisligen ett jättestort värde för den som väljer att ta över dem...
De skattemässiga underskottsavdragen har ett nominellt värde på i runda slängar 750 miljoner Dkr. Skatteavdrag brukar betinga ett pris om allt mellan 20-50 % av det nominella värdet, beroende på hur en försäljning sker och vilken köparen är och hur snabbt denna räknar med att kunna utnyttja avdragen.
Om försäljningen kan ske genom normal affärsförhandling (och alltså ej konkursförfarande, vilket är just precis vad NeuroSearch nu försäkrat sig om att slippa redan genom försäljningen av Huntexil) samt om ett större bolag som redan inom några få år kan utnyttja avdragen fullt ut för kvittning mot vinster köper avdragen, så kan det gå att få uppemot halva värdet (50 %). Men mer troligt är ett utfall på 30 %, vilket i så fall blir ca 225 miljoner Dkr. Detta är en tillgång som marknaden fullständigt glömt bort när det tidigare så värdefulla (värderades tidigare till flera miljarder Dkr av marknaden) Huntexilprojektet gått i stöpet för aktieägarna och kursen kraschat.
Det är relativt vanligt att erhålla 30 % av skatteavdragens värde vid en försäljning, fusion eller annat upplägg där annan vinstdrivande verksamhet utnyttjar avdragen. Nu är dock NeuroSearchs avdrag ovanligt stora och därmed är chansen god att man kan få särskilt bra betalt, i och med att det för en köpare är desto mer värt besväret att genomföra hela den juridiska processen när det handlar om extra stora belopp.
Dessutom är chansen god att de stora avdragen kan attrahera jättebolag såsom exempelvis Novo Nordisk med ett börsvärde på ca 420 miljarder Dkr, eller åtminstone storbolag i storleksordningen 10 - 100 miljarder Dkr. Det i sig ökar chansen för att få bra betalt då större bolag snabbare kan få användning för avdragen och därmed få ut större nettonuvärde av dem (diskontering/avkastningskrav).
Men jag räknar försiktigare och värderar avdragen till endast 30 %, dvs 225 miljoner Dkr. Därmed är nu värdet på bolaget uppe i 30 + 225 = 255 miljoner Dkr.
<TESOFENSINE>
NeuroSearchs substans mot fetma, vilken är bokförd till noll. Ett vilande projekt som genomgått fas II och fått godkännande att inleda fas III. Bolaget har dock låtit projektet vila i och med att man fokuserat alla sina egna resurser till Huntexil och samtidigt inte funnit någon partner som kunnat finansiera fas III-studierna. Tesofensine har liksom mer eller mindre samtliga potentiella fetmaläkemedel varit omgärdat av såväl positiva som negativa skriverier.
När det gäller effekten kan dock ingen klaga på Tesofensine, som fullständigt sopar banan med så gott som samtliga potentiella konkurrenter. Tesofensine har visat sig ge mycket kraftig och snabb effekt. Däremot är biverkningarna de klassiska för fetmaläkemedel, såsom ökat blodtryck och ökad hjärtfrekvens. Just dessa biverkningar är något som det behöver forskas mer på i fas III. Man ska dock ha klart för sig att mer eller mindre varenda effektiv fetmasubstans som det forskats på under de senaste decennierna haft just dessa biverkningar. Och då har nästan samtliga av dem haft en bråkdel så god effekt som Tesofensine.
Efter 13 långa år av konsekventa nej från amerikanska läkemedelsverket, FDA på alla nya ansökningar om att få marknadsföra nya fetmasubstanser, just pga oron för biverkningarna, gjorde FDA tidigare i år helt om när man på kort tid plötsligt godkände två nya läkemedel mot fetma. Dessutom har FDA proaktivt uppmanat ett tredje bolag att ansöka och gå vidare med sin forskning kring en substans mot fetma. Dessa olika substanser är inte heller fria från de vanligt förekommande biverkningarna samt har betydligt sämre effekt än Tesofensine. Således har Tesofensine plötsligt en chans att faktiskt bli något. Men i NeuroSearchs balansräkning är projektet värderat till…ja, just det…noll! Allt man kan få för projektet är således ren bonus. Och den här bonusen kan bli riktigt fet.
I och med att Tesofensine har en så kraftfull effekt kan man tänka sig att det skulle kunna användas med relativt låg dosering och därmed avsevärt minskade biverkningar. Vidare kan man tänka sig att det via fas III-studier skulle kunna gå att identifiera hur man kan undvika att personer i särskilda riskgrupper påverkas negativt av Tesofensine, samt huruvida Tesofensines biverkningar i riskgrupper också är fatala och verkligen ökar risken för hjärt-kärl-problem. Det kan också vara möjligt att man kan identifiera delar av den fetmadrabbade populationen som inte bör ta Tesofensine och därmed inrikta sig på endast övriga. Det räcker och blir över för att göra medlet till en storsäljare.
Man ska ha klart för sig att personer som lider av fetma ofta har just en ökad riskprofil när det gäller hjärt-kärl-sjukdomar, och att mekanismerna bakom så gott som samtliga verkligt effektiva substanser mot fetma höjer just blodtryck och hjärtfrekvens. Det har visat sig omöjligt att komma ifrån.
Uppenbarligen verkar amerikanska FDA ha börjat anse att det nu är så viktigt att komma tillrätta med de jättelika negativa effekterna av den allt mer utbredda fetman bland amerikaner, att man omgående vill ha ut de mest effektiva fetmasubstanserna på marknaden, förutsatt att noggrann forskning och uppföljning görs på påverkan på hjärt-kärl-problem. Fetma börjar bli en helt enorm kostnad för samhället, både vad gäller vårdkostnader och vad gäller förmågan att arbeta samt livskvalitet mm.
Sålunda är det inte omöjligt att vi efter FDA:s abrupt upptinade inställning gentemot fetmaläkemedel nu kommer få se fler fetmasubstanser godkännas kommande år. Tesofensine är definitivt en av de som ligger bra till och omgående borde gå in i fas III-studier. Dylika är som bekant redan godkända att genomföras och med lämpliga ytterligare justeringar utifrån den senast kända informationen om de substanser som godkänts, så kan det tidigare uträknade projektet i framtiden visa sig bli en guldkalv.
Aniona, som dessvärre ännu inte fått in tillräckligt med kapital, har anmält stort intresse för att förvärva Tesofensineprojektet. NeuroSearch tackar dock inte ja till någon förrän man får tillräckligt betalt alternativt hittar en partner som vill driva projektet vidare. Efter det senaste halvårets utveckling i USA ser jag det sedan några år vilande Tesofensineprojektet som plötsligt åter högaktuellt, och tror man kan komma att finna en partner relativt snart alternativt lyckas sälja projektet. Och jag tror man kommer kunna få riktigt bra betalt. Nu har man ingen panik så som man hade när Huntexilprojektet såldes i ett läge där konkurs hotade. Nu kan man förhandla och om man så önskar vänta ut bästa möjliga partner eller köpare.
Eftersom den potentiella världsmarknaden för effektiva fetmaläkemedel rimligen uppgår till hundratals miljarder Dkr och det finns ytterst få godkända effektiva substanser på marknaden, är potentialen för Tesofensine svindlande. Likaledes danska Novo Nordisk har en inte alls lika effektiv substans som bedöms kunna säljas för 40 mijarder DKr årligen. Novos substans har betydligt mindre biverkningar, men är som sagt inte lika effektiv och det är betydande effekt som måste till för att komma tillrätta med den utbredda fetmans allvarliga konsekvenser.
Efter FDA:s förändrade inställning sedan tidigare i år är det enligt min mening också uppenbart att man släppt på kravet att allvarliga biverkningar inte får synas till, och kanske tänker man sig att ge plats för såväl måttfullt effektiva medel med små biverkningar och mer kraftfullt effektiva medel med värre biverkningar. Dessutom verkar man anta en hållning om att så länge biverkningar och riskgrupper följs upp och riskminskande åtgärder och begränsningar vidtas, så kan substanser med ansenliga biverkningar godtas under förutsättning att de har riktigt god effekt.
En sak som är värd att tänka på, är det faktum att Tesofensine-projektet faktiskt har en viss fördel av att kunna studera hur det går för de nu godkända konkurrenterna, hur de agerar med såväl försäljning och uppföljande forskning och vad som där framkommer samt låta dem etablera marknaden.
Försäljningsframgångarna kommer nämligen inte komma som ett brev på Posten för dessa nyligen godkända substanser, utan de kommer behöva etablera sin egen marknad eftersom några liknande substanser inte finns på marknaden sedan tidigare och ej heller etablerade standardrutiner för vem (individen, samhället eller försäkringar) som ska betala för läkemedlen. Det kommer kanske ta ett par år innan de nu godkända substanserna etablerat marknaden och dess förutsättningar på riktigt allvar. Under tiden skulle Tesofensine kunna genomgå fas III och eventuellt dessutom få godkännande att börja säljas med förskrivning redan på vägen.
Nu drömmer jag kanske lite men det råder åtminstone ingen tvekan om att det är helt orimligt att Tesofensine är uträknat och värderat till noll. Projektet har visserligen lottkaraktär, men även lotter kostar pengar. Och ju större den potentiella vinsten är, desto högre är lottpriset. Tesofensine är en lott med enorm vinstmöjlighet.
Allra bäst vore om NeuroSearch fann en partner för Tesofensine som betalar dels en sedvanlig stor summa på 50-200 miljoner Dkr vid avtals tecknande, och sedan stora milstolpsbetalningar vid uppnådda milstolpar såsom lyckad fas III, marknadsgodkännande, uppnående av vissa försäljningssiffror osv samt utöver det royalty (procent) på all försäljning. Då går det att räkna hem mycket stora belopp för NeuroSearch i nettonuvärde, även om man räknar med en oerhört försiktig låg sannolikhetsprocent för att projektet ska gå hela vägen fram till lyckad lansering.
Om man istället säljer projektet rakt av blir det en enda engångssumma som då blir mindre eftersom köparen då betalar allt direkt, innan några ytterligare framgångar noterats och framför allt innan läkemedlet ens är i närheten av marknaden. Men även vid en regelrätt försäljning borde man kunna få 50-350 Mkr i engångssumma för Tesofensine beroende på vilket bolag man lyckas attrahera.
Jag kan gott tänka mig att Novo Nordisk skulle kunna ta över projektet som en slags försäkring ifall deras egen substans stöter på patrull och inte når hela vägen fram till marknaden. Eller något av de två bolagen som tidigare i år fick sina fetmaläkemedel godkända. De har all anledning att försäkra sig med en reserv ifall deras egna substanser i uppföljande studier visar sig ha fatala biverkningar som inte kan undvikas, eller helt enkelt för att ha chans på att kunna lansera en mer effektiv substans.
Jag är försiktig och räknar med att NeuroSearch inte finner någon partner utan bara genomför en regelrätt försäljning, som då inbringar endast 125 miljoner Dkr. Därmed är nu värdet på bolaget uppe i 255 + 125 = 380 miljoner Dkr.
<ABT-894>
En substans i fas II som utgör en ny typ av behandling av ADHD. Bokförd till noll. Substansen är utlicensierad till Abbott Laboratories. Enligt det gällande avtalet ska Abbott stå för all klinisk utveckling, produktion och marknadsföring liksom finansieringen av detta. NeuroSearch å sin sida har rätt till milstolpsbetalningar samt royalty på den (eventuella) globala försäljningen av substansen.
I en tidigare fas II-studie visade ABT-894 lika god effektivitet som och en bättre säkerhetsprofil än det existerande ADHD-läkemedlet Strattera från Eli Lilly. Efter detta har Abbott arbetat med att optimera formuleringen av ABT-894 för användning i en fas II-studie på barn med ADHD med målet att avgöra lämpligaste dos.
Särskilt intressant här, är det faktum att Strattera var det första godkända läkemedlet mot ADHD som inte är klassat som stimulerande och sedan dess bara har fått en enda godkänd konkurrent, nämligen Intuniv som också är icke stimulerande men inte visar bättre resultat än Strattera så som ABT-894 gör. Marknaden för läkemedel mot ADHD är ju som bekant annars översvämmad av narkotikaklassade substanser.
ABT-894 är också icke stimulerande och har definitivt en chans att bli något. Att Strattera numera är drabbat av avsevärt billigare generisk konkurrens, gör inte möjligheterna sämre för ABT-894. Nej, faktum är att detta istället gör det mindre meningsfullt för bolaget bakom Intuniv att storsatsa på att ta marknadsandelar och att Strattera inte kommer ha samma muskler att bemöta en eventuell kommande konkurrens från ABT-894. Dessutom kommer ABT-894 ha fördelen av en bättre biverkningsprofil än Strattera samtidigt som det visat sig att Intuniv kan ha allvarliga biverkningar.
I sammanhanget är det också viktigt att veta att befintliga stimulerande läkemedel mot ADHD börjar bli ett allt större problem genom det faktum att det på allt fler håll upptäcks att dessa missbrukas, att doseringen per individ ökat markant osv. Så sent som för någon vecka sedan uppmärksammades detta på hemmaplan här i Sverige, där siffror visade dels att allt fler får stimulerande ADHD-läkemedel, dels att förskrivningen per patient ökat kraftigt speciellt för vuxna.
Vidare menar allt fler att läkemedlen börjat missbrukas pga sin stimulerande effekt. Detta är kanske särskilt allvarligt när det gäller barn, men förstås riktigt illa även när det gäller vuxna där dessutom många av dem (40 %) samtidigt också får flera andra narkotikaklassade läkemedel. Samtidigt ökar som bekant antalet ADHD-diagnoser lavinartat världen över. Det har närmast gått hyperinflation i diagnosen. Och läkemedlen mot ADHD är inte precis billiga, trots att de är många till antalet.
Personligen tror jag att tiden är kommen för en ny syn på dels användandet av diagnosen ADHD, men framför allt medicineringen av ADHD-diagnosticerade. Med tanke på den riktning utvecklingen tagit och hur medicineringen lavinartat börjat spåra ur, är det ett måste att börja skifta över till icke stimulerande läkemedel med låg riskprofil.
ABT-894 kommer troligen kunna användas för behandling av såväl vuxna som barn, och det är ingen liten marknad vi pratar om. Samtidigt kan den potentiella marknaden för ABT-894 mångfaldigas om myndigheter, patient- och vårdorganisationer börjar förespråka ett skifte till icke stimulerande läkemedel mot ADHD. ABT-894 kan också gynnas av ökade kunskaper om ytterligare alternativa behandlingsmetoder såsom KBT, förändrad kosthållning, ändrade levnadsvanor i stort osv vilka har potential att förstärka resultatet av behandling med icke stimulerande läkemedel. Man har länge valt den allt för enkla vägen med snabb diagnosticering med påföljande förskrivning av stimulerande läkemedel, och det har tagit oss till dagens ohållbara situation. Samtidigt har allt fler vuxna världen över börjat diagnosticeras med ADHD och en explosion kan vara i vardande om vi ser på hur användandet av diagnosen bland barn blivit allmänt accepterad och använd.
Ni förstår kanske att ABT-894 har intressanta möjligheter. Och bäst av allt är kanske det faktum att NeuroSearch här redan har en partner som står för alla utgifter och NeuroSearch bara har att luta sig tillbaka och casha in eventuella milstolpsbetalningar och royalties. Eller sälja sina rättigheter till milstolpsbetalningar och royalties till exempelvis något annat bioteknikföretag eller kanske rentav sin samarbetspartner Abbott.
Royaltysatsen ligger normalt på 10-20 %. Med tanke på att vi pratar om en totalmarknad värd åtskilliga tiotals miljarder, vilken dessutom är i kraftig tillväxt sett till antalet diagnoser, så kan om allt faller på plats ABT-894 bli en storsäljare.
Det är förstås mycket svårt att värdesätta ABT-894 idag, men det är inte svårt att se hur NeuroSearch skulle kunna få allt mellan 50 och 300 miljoner Dkr om man släpper ifrån sig sina nuvarande rättigheter genom en regelrätt försäljning här och nu. Jag räknar försiktigt med 100 miljoner Dkr. Därmed är nu värdet på bolaget uppe i 380 + 100 = 480 miljoner Dkr.
Den som köper rättigheterna kan i framtiden bli belönad med mångmiljardbelopp i retur.
<FASTIGHETEN>
Under 2011 skrev NeuroSearch ned sin fastighet med mer än 106 miljoner Dkr från 158,6 miljoner Dkr till 52,4 miljoner Dkr, där det bokförda värdet ligger också idag. Samtidigt skrevs maskiner och annan utrustning ned från 41,2 miljoner Dkr till noll. Gigantiska nedskrivningar, framför allt vad gäller fastigheten, på något som bevisligen har bestående värde. Men i NeuroSearchs fall valde man som bekant valt att skriva ned precis allt till noll som handlade om antingen de olika forskningsprojekten eller utrustning med direkt användning i dessa, och till och med sin fastighet som rymmer bolagets huvudkontor skrevs alltså ned till nästan noll.
Makalöst kan tyckas så här idag, men faktum är att bolaget var utdömt av allt och alla när Huntexil stötte på patrull. Det var ju bolagets huvudprojekt och påläggskalv som man valt att fokusera alla sina tillgängliga resurser till, vilket under 2012 sen också blev nedskrivet till noll. Efter detta bedömdes chanserna som obefintliga att bolaget skulle lyckas hitta tillräcklig finansiering att utveckla något av sina projekt vidare och därmed skapa något värde i dem.
Nåväl, NeuroSearch bör kunna få ut mellan 100-150 miljoner Dkr för fastigheten som är ute till försäljning. Men jag räknar försiktigt med endast 100 miljoner Dkr, dvs 47,6 miljoner Dkr över bokfört värde. Och vad gäller maskiner och annan utrustning räknar jag endast med ett symboliskt värde på 5 Mkr, medan rätt köpare kan vara villig att betala mångfalt mer. Men detta är knappast den mest prioriterade tillgången i det värdemaximerande arbete som pågår i bolaget nu.
Därmed tillkommer ytterligare 47,6 + 5 = 52,6 miljoner Dkr. Således är nu värdet på bolaget uppe i 480 + 52,6 = 532,6 miljoner Dkr.
<ABT-560>
En annan substans som är utlicensierad till Abbott Laboratories. Har genomgått fas I med lovande resultat. Abbott överväger flera olika alternativ för substansen, inkluderande fortsatt utveckling för behandling av sjukdomar i det centrala nervsystemet, CNS. NeuroSearchs samtliga projekt/substanser är som bekant bokförda till noll, och således även ABT-560.
Enligt det gällande avtalet ska Abbott stå för all klinisk utveckling, produktion och marknadsföring liksom finansieringen av detta. NeuroSearch å sin sida har rätt till milstolpsbetalningar samt royalties på den globala försäljningen av substansen.
ABT-560 befinner sig ännu i väldigt tidig utveckling och det är svårt att bedöma ett rimligt värde innan det finns något mer konkret att ta fasta på gällande substansens potentiella användning. Således sätter jag endast ett väldigt litet symboliskt värde om 10 miljoner Dkr på substansen. Om Abbott planerar att gå vidare med substansen är det dock rimligt att anta att man skulle vara villiga att redan nu betala mångfalt mer för att ta över rättigheterna helt.
Därmed är nu värdet på NeuroSearch uppe i 532,6 + 10 = 542,6 miljoner Dkr.
<ORDOPIDINE OCH SERIDOPIDINE>
Två interna projekt som likt övriga är bokförda till noll. Senast projekten var aktiva befann de sig båda i fas I.
Ordopidine är en substans för behandling av dyskinesi vid Parkinson´s sjukdom. Dyskinesi är ofrivilliga rörelser som allvarligt invalidiserar individen och uppstår efter långtidsanvändning av L-Dopa, vilket är standardbehandlingen för långt framskriden Parkinson´s.
Seridopidine utvärderas för användning vid ett flertal olika specialindikationer vid CNS-sjukdomar, såsom Tourette´s syndrom och nedsatt gångförmåga med frysningar och balansstörningar vid Parkinson´s sjukdom. Allvarliga fall av Tourette´s behandlas med neuroleptika. Hittillsvarande resultat indikerar att Seridopidine är fritt från många av de välkända biverkningar som neuroleptika har.
Som med ABT-560 är det mycket svårt att värdesätta Ordopidine och Seridopidine. De kan visa sig bli högintressanta för läkemedelsbolag eller andra bioteknikbolag med aktiv forskning. Eller så förblir de i malpåse. Jag åsätter dem dock endast ett helt symboliskt värde om totalt 10 miljoner Dkr. Efter detta är nu värdet på NeuroSearch uppe i 542,6 + 10 = 552,6 miljoner Dkr.
<ANIONA>
I slutet på 2011 övergick ledande personal från neddragningarna till det nystartade Aniona, ett bolag som startads med målet att arbeta vidare med de forsknings- och utvecklingsprojekt som NeuroSearch beslutat att helt lägga ned. Icke att förväxla med de ovannämnda projekt som ligger vilande. Dessa vilande projekt är ju som bekant allt jämt i NeuroSearchs ägo.
Däremot har NeuroSearch alltså överlåtit ett antal nedlagda projekt och projekt i upptäcktsfas till Aniona. I gengäld är NeuroSearch berättigat till milstolpsbetalningar och royalties vid uppnående av olika mål. NeuroSearch äger inga aktier i Aniona.
Den omfattande pipeline som Aniona fått med sig från NeuroSearch kan närmare studeras på http://www.aniona.com/pipeline/
Att ge sig på att värdera NeuroSearchs rättigheter till milstolpsbetalningar och royalties från projekten i Aniona är ingen tacksam uppgift. I bokföringen är de upptagna till noll och eventuella större summor ligger långt fram i tiden. Aniona måste dessutom skaffa sig omfattande finansiering för att komma vidare med projekten. Men Aniona har erkänt duktiga forskare och kan mycket väl lyckas få finansiering framöver, inte minst med tanke på den digra pipelinen. I så fall representerar NeuroSearchs rättigheter en högst ansenlig potential.
Jag väljer dock konservativt att åsätta NeuroSearchs rättigheter till betalningar från Aniona till den i dagsläget symboliska summan 15 miljoner Dkr. Värdet på NeuroSearch ligger härefter på 552,6 + 15 = 567,6 miljoner Dkr.
Här får aktieägarna i NeuroSearch i dagsläget troligen ut mest på ett utdelande av rättigheterna via någon form av nytt dotterbolag vari rättigheterna läggs. Alternativt så säljs de, kanske till personalen i Aniona eller Aniona självt efter att bolaget ordnat finansiering. Men jag väljer alltså den försiktiga vägen och åsätter enligt ovan rättigheterna ett värde om endast 15 miljoner Dkr.
<ACESION PHARMA>
Bolaget bildades 2011 av före detta anställda i NeuroSearch som tog över projekt i upptäcktsfas, varav man startar med att arbeta vidare med ett av dem vilket är inriktat på hjärtåkomman Atrial Fibrillation, även känt som förmaksflimmer. Om Acesion går vidare med utvecklingen har NeuroSearch rätt till ett minoritetsägande i bolaget. Om sedan utvalda milstolpar nås kommer NeuroSearch att erhålla ytterligare ägarandel. Dessutom kan NeuroSearch komma att erhålla kontanta milstolpsbetalningar på upp till 30 miljoner Eur (Obs: Euro, inte danska kronor) liksom royalties på försäljning.
Även här är det svårt att värdera NeuroSearchs rättigheter i dagsläget. Dock har Acesion redan erhållit finansiering av de danska venture capital-fonderna Novo Seeds och SEED Capital Denmark II/DTU Symbion Innovation A/S.
Mest pengar här och nu till aktieägarna blir det sannolikt vid ett förfarande som det jag föreslog för rättigheterna till Aniona-projekten ovan. Jag nöjer mig dock även här med att istället sätta ett symboliskt värde, i det här fallet endast 5 miljoner Dkr.
Värdet på NeuroSearch ligger härefter på 567,6 + 5 = 572,6 miljoner Dkr.
<ÄGARANDELAR I ANDRA BOLAG>
NeuroSearch har ägarandelar i ett par intressebolag som i bokföringen är nedskrivna till noll. Informationen som finns att gå på gällande dessa är begränsad, vilket gör värdet omöjligt att bedöma även mellan tummen och pekfingret. Vidare är bolagens finansiering osäker, varför jag väljer att åsätta dem värdet noll här.
Värdet på NeuroSearch ligger härefter därmed kvar på 572,6 miljoner Dkr.
<BÖRSNOTERINGEN>
Vid årsskiftet 2011/2012 hade NeuroSearch närmare 24 000 registrerade aktieägare, som tillsammans ägde ca 76 % av bolaget. Till detta kommer ett okänt antal oregistrerade aktieägare.
Med så många aktieägare är NeuroSearch högintressant för bolag som vill genomföra en ägarspridning och/eller kapitalanskaffning och samtidigt erhålla en riktig börsnotering.
Detta kan vara värt mycket för rätt köpare. Men mest troligt någonstans i intervallet 10-30 miljoner Dkr. Jag värderar försiktigt till 10 miljoner Dkr.
Värdet på NeuroSearch slutar därmed på 572,6 + 10 = 582,6 miljoner Dkr.
Aktien värd fem- eller tiofalt mer än dagens kurs
Vi anländer alltså vid till ett totalvärde om 582,6 miljoner Dkr i närtid. Ett värde som enligt ovan mycket väl kan visa sig vara det dubbla eftersom jag varit försiktig vid värderingen av respektive tillgång. Och långt mer därtill om exempelvis positiva nyheter skulle komma rörande någon av de olika substanserna, såsom att Abbott storsatsar på ABT-894 eller att man finner en partner för Tesofensine eller om vi helt enkelt ser på möjligheterna på lite längre sikt vad gäller royalties, milstolpsbetalningar osv.
Men jag väljer som sagt att vara relativt konservativ och räknar på ”endast” 582,6 miljoner Dkr. Fördelar vi sedan ut detta på antalet aktier som är 24,55 miljoner st så erhåller vi ett värde om 23,73 Dkr per aktie. En siffra som i den bästa av världar alltså kan visa sig bli mångfalt större. Men vad spelar det för roll? 23,73 Dkr motsvarar redan det nästa 6 gånger dagens aktiekurs på dryga 4 Dkr… Då har jag alltså ändå värderat respektive tillgång väldigt försiktigt.
Bolaget är en given uppköpskandidat redan i närtid. Räknar jag ytterligare försiktigt så lär ett bud i närtid på hela bolaget, utan avvecklande av några ytterligare tillgångar innan dess, kunna ligga på 50-75 % av ovanstående redan försiktiga värdering, dvs på 11,87-17,80 Dkr per aktie.
För oss som köper aktien nu är det dock ännu bättre om bolaget och aktieägarna tills vidare avböjer inkommande bud och först avvecklar de flesta tillgångarna på egen hand. Det blir mer pengar då, närmare bestämt istället 100 % av det ovan försiktigt antagna totalvärdet, dvs 23,73 Dkr per aktie. Och som sagt potentiellt väldigt mycket mer, dels eftersom jag varit synnerligen försiktig vid värderingen av respektive tillgång ovan och dels då enskilda köpare kan se ytterligare större värden i respektive tillgång än de övre gränser som nämnts ovan.
Det vore på intet sätt chockerande om dubbelt så stora värden realiseras, dvs 47,46 Dkr per aktie. Men så högt finns det ingen anledning att blicka i nuläget. Det räcker flera gånger om med den omedelbara potential som min försiktiga värderingsansats ger vid handen.
Mest troligt och även lämpligast värdemässigt för aktieägarna är att NeuroSearch på egen hand säljer samtliga tillgångar förutom skatteavdragen och börsnoteringen, såsom de olika substanserna, fastigheten, rättigheterna till ersättningar från överlåtna och utlicensierade projekt osv, och eventuellt delar ut de realiserade pengarna till aktieägarna. Sedan tas NeuroSearch över av ett bolag som både vill in på börsen i sig och vill komma åt en ny stor ägarkrets samt har användning för de enorma skatteavdragen. Troligen genom ett omvänt förvärv där NeuroSearch apporterar in bolaget ifråga.
Men varför denna rea på aktien?
För att förstå hur det är möjligt att aktien blivit så omåttligt undervärderad måste man också skaffa sig lite insikt i hur NeuroSearch framstått i media på senare år. Allt har där handlat om bolagets huvudprojekt, läkemedlet Huntexil mot Huntingtons sjukdom. Först om framgångar i denna forskning och senare om hur man stötte på problem i ett sent skede och hur bolaget då skrev ned värdet av projektet till noll.
Samtidigt har den fortsatta forskningen kring bolagets alla övriga substanser i preklinisk och klinisk fas lagts i malpåse då alla tillgängliga resurser avsattes till Huntexil. Vidare har bolaget alltså haft ett negativt eget kapital (skulderna större än tillgångarna) sedan nedskrivningen av Huntexil till noll. Då kan det vara svårt att se hur några värden skulle kunna skapas i bolaget.
I media har NeuroSearch under en längre tid således beskrivits som ett fall av "Upp som en sol, ned som en pannkaka." och inget mer. Man har lagt allt fokus på Huntexil och därvidlag har media utelämnat det faktum att det faktiskt döljer sig väldigt stora värden att realisera i bolaget, vilka inte syns i den teoretiska bokföringen.
Kunskapen om statusen i bolaget är minst sagt obefintlig därute, för att inte tala om de olika kvarstående tillgångarna. Ingen placerare eller analytiker har på länge visat intresse för dessa eftersom mer eller mindre hela värdet av NeuroSearch innan kurskraschen låg i det då framgångsrika Huntexil-projektet. Och det är en ganska otacksam uppgift att sätta sig in i de enskilda tillgångarnas beskaffenhet, förutsättningar och värde. Det kräver en hel massa grävande efter information motsvarande flera månaders heltidsjobb. Jag har följt bolaget liksom så många andra bolag i många år för att kunna identifiera eventuella köplägen som uppstår. Allt sedan sommaren har jag nu gjort mycket intensiva efterforskningar efter att ha noterat att aktien verkar ha blivit fullkomligt felvärderad i samband med kurskraschen.
Det här utgör ett perfekt utgångsläge för den som köper nu. Det är härifrån som insikt om det egentliga värdet på tillgångarna kommer att börja spridas. Och då kommer den uträknade aktien att successivt flyga till väders. Bolaget självt meddelade nyligen i ett uttalande, som drunknade i mediaflödet, att man redan i inledningen av 2013 räknar med att återkomma med information om hur man tar tillvara och maximerar värdet av bolagets tillgångar på bästa sätt.
Man håller alltså som bäst på att utvärdera och förhandla, och det är bara några veckor kvar till den tidpunkt då bolaget utlovat resultat. Då lär aktien inte kunna köpas så billigt som nu, och media lär istället ta upp tråden kring fiaskot som likt fågel Fenix reste sig ur sin egen aska och kom igen. Vi pratar trots allt om ett potentiellt belopp i miljardklassen som kan komma att bli behållningen av det som tidigare var utdömt.
Vi kan dessutom plötsligt komma att få nyheter kring någon eller några av bolagets befintliga substanser som ger eko på börsen. NeuroSearch håller ju nämligen på att som bäst undersöka och ta tillvara möjligheterna, och därvidlag ingår givetvis att invitera befintliga och potentiella samarbetspartners med konkreta erbjudanden, för första gången på många år.
Vad händer exempelvis om Abbott meddelar att man nu går vidare med ABT-894 för att komma tillrätta med felmedicineringen inom ADHD och erbjuda ett bra alternativ för de som inte vill ta narkotikaklassade medel? Ni kan ju tänka er de spekulationer som då kommer igång kring möjliga miljardvärden. Eller om någon aktör går vidare med Tesofensine.
I det här läget skulle varje form av positiv nyhet ge enorm kurseffekt då aktien ännu värderas som om hoppet var ute, men istället ny luft blåses på den gryende glöden så att en vild eld blossar upp. Speciellt om de positiva nyheterna rör någon av bolagets substanser, skatteavdragen eller bolagets fastighet.
NeuroSearch har precis alla de ingredienser jag med ljus och lykta söker igenom världens aktiemarknader efter när jag letar potentiella snabba mångdubblare, nämligen påvisbara värden som även med extremt försiktiga antaganden innebär att aktien är mycket kraftigt undervärderad, en rad troliga kurstriggers/nyheter redan i närtid som kommer att uppmärksamma marknaden och media på felvärderingen och utlösa kursuppgångar, en längre tids utförslöpa bakom sig där så gott som alla aktieägare ligger med stor förlust i aktien och därför i princip alla varit beredda att sälja sitt numera utbombade innehav, om inte annat för att kvitta mot vinster på andra aktier och där det gärna också finns skatteavdrag i bolaget ifråga som bara de (vid värdering till normalt marknadsvärde) är värda långt mer än hela bolagets börsvärde. Detta senare utgör en slags raket med flytväst, där man som allra minst kan räkna med en kraftig uppgång bara på skatteavdragens värde, och sedan troligen får långt mycket mer genom värdet på alla andra tillgångar.
Om ni frågar mig, är dagens nedtryckta och närmast obefintliga börsvärde på NeuroSearch precis lika orimligt som det inflaterade och uppblåsta Framtidsfabrikens fantasifulla värdering när IT-haussen härjade som allra värst för snart ett och ett halvt decennium sedan. NeuroSearch-aktien är som en badboll som tvingas långt ned under vattenytan, och ligger nu och väntar på att plötsligt flyga högt upp i luften med våldsam kraft.
Precis som i mina andra favoriter Jays och G5 Entertainment har jag gått lång i NeuroSearch. Dvs, jag har köpt aktien och behåller tills korrekt uppvärdering uppnåtts. I NeuroSearch lär det gå betydligt snabbare och kraftigare upp än i Jays (efter min analys i maj när Jays kostade 13 kr), som i sig sannerligen inte gått av för hackor och senast om några veckor, i början av 2013, lär det bli rejäl hype i och kring NeuroSearch-aktien. Personligen tror jag dock att uppmärksamheten i stigande grad kommer att börja riktas mot aktien redan innan dess. En sådan här straffspark mot öppet mål blir aldrig liggande orörd särskilt länge.
Stå inte där på perrongen och vinka när tåget kör iväg i väldig fart! Då är det svårt att kliva på som bekant... Och nu är biljetterna praktiskt taget gratis.
Adjö och på återseende i första klass!
P.S. Vill du ha ett e-mail som upplyser dig varje gång jag uppdaterar bloggen, eller komma i kontakt med mig via e-mail? Då skriver du till xxx@gmail.com där du byter ut "xxx" mot "klarsynthetsbloggen", så ser jag till att hålla dig uppdaterad.
Jag skriver ut adressen på detta krångliga vis för att minska risken för att spamrobotar samlar in och spammar sönder densamma.